Vaknade i natt och hade en sån fruktansvärd huvudvärk. Det kändes som om någon hade satt huvudet i ett skuvstäd och vred om allt de kunde. Jag har ju migrän så jag trodde att det var ett anfall, så jag släpade mig upp och tog en tablett. Tror ni det hjälpte? Nej inte det minsta, då tog jag nässpray också för ibland behövs mer än en tablett. Tyvärr blev inte detta heller bättre så det var bara att ringa till jobb och säga att man inte kunde komma. Jag tycker att det är jättejobbigt att sjuka mig, får nästan ångest av det men idag hade jag inte kunnat göra någon nytta på jobb. Men när man hör undertonen i sin chefs röst då känns det inte så kul. Jag vet ju att vi är ont om folk och att vi har mycket att göra men det blir inte bättre för det. Nu tycker min läkare att jag inte borde ha ett sånt här jobb där man arbetar så oregelbundet och med så mycket stress men det är ju detta jag är utbildad till och utan alla våra akutinsatser så hade jobbet inte varit lika roligt så det blir till att vila idag och förhoppningsvis komma igen i morgon.
Nu undrar jag var det fina vädret tog vägen. När jag kom hem från min innebandy igår så var det helt underbart ute. Jag har ju legat under en våt handduk hela dagen men nu när jag gick upp så var allt grått och det ösregnade. Jag behöver sol!
Kanske har jag inte skrivit att vi har beställt en hund, den ska vi hämta den 27:e maj och idag har det kommit upp individuella bilder. Det är en boxervalp och jag längtar så att det gör ont i mig. Vi har haft en boxer förr, henne köpte jag när jag var 19 år. Mina föräldrar ville inte ha hund när jag växte upp de sa att de inte hade tid men de sa också alltid att köp du en när du blir stor så det gjorde jag. Hon var världens bästa hund. När jag var sjuk så låg hon alltid bredvid mig och bara var. Hon var alltid glad och mysig. När hon dog så tyckte jag att det var jättejobbigt och ville inte ha hund igen, detta var sju år sedan och mina föräldrar har köpt en boxer där emellan som nu är fyra år så nu kände vi att det var dax för oss också. Barnen är så stora att de inte längre behöver gå på fritids så de kommer hem och kan gå ut med hunden. Så nu ska vi snart ut och gå i regn och rusk igen, men jag måste säga att jag ser fram emot det. Jag kommer att lägga ut bilder så fort jag har träffat den blivande valpen.
Ses/Pia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar